Sunday 18 August 2013

SEIK Identifika Ona Problema Industria Masin Manatutu

 SEIK haree makina ne’ebé uza produsaun masin iha Kompañia Balak Salt. 
Foto_ (Rozer)


Sekretáriu Estadu ba Indústria no Kooperativa Nino Pereira ne’ebé akompaña husi Diretór-Jerál Indústria no Kooperativa Leovigildo dos Santos, Xefe Gabinete Apolo Justino França da Silva, Diretór Nasionál ba Indústria Transformadora António da Costa, Diretór Nasionál ba Indústria Bein Konsumu Fernando Lobato, Diretór Nasionál ba Peskiza no Dezenvolvimentu Jacinto Paijo, Diretór Ezekutivu Institutu ba Apoiu Dezenvolvimentu Emprezariál Hernanino reprezentante UNDP hala’o enkontru ho komunidade sira iha Manututu, Kuarta 14/08. Objetivu ekontru ne’e hodi halibur hanoin no buka hatene problema ne’ebé durante ne’e empede implementasaun industria masin Manatutu.
Iha ekontru ne’e SEIK Nino ho Komitiva identifika problema ne’ebé durante ne’e demora industria masin, maka hanesan presiza jeradór (eletrisidade), tempu la permite, no orsamentu ne’ebé natoon. 

Sekretáriu Estadu Nino Pereira iha nia intervensaun hateten, prezensa komitiva ne’e hafanun komunidade tomak atu hahu hadeer hodi dezenvolve parte ne’ebé importante ba ekonomia nasionál. Tanba ne’e Ministériu Komérsiu Indústria no Ambiente liuhosi Sekretária  Estadu ba Indústria no Kooperativa hakarak serbisu hamutuk ho setór privadu sira hodi harii hikas indústria masin iha Manatuto.

“Atu fanun malu, fo hanoin ba malu, para ita bele ona book an hodi dezenvolve parte importante sira ba ekonomia nasionál”. SEIK Nino hateten. “Rekursu Naturál sira nasaun ne’e iha, barak tebes maka ita aproveita. Ita labele depende de’it ba reseita petrolifeira.”
SEIK Nino mós afirma, Governu hatene problema sira ne’ebé setór privadu hasoru maibé presiza tuur hamutuk atu buka solusaun. Tanba Governu lakohi la’o mesmesak hodi harii nasaun ne’e, signifika entidade hotu tenke envolve iha prosesu dezenvolvimentu nasionál. 

            Liutan, SEIK Nino hateten, Estudu Komparativu badak ne’ebé Sekretária Estadu Indústria no Kooperativa hala’o iha Indonézia fó referénsia natoon ba Governu atu dezenvolveIndústria masin iha Manatutu. Tanba Indústria masin la’ós uza téknolojia ne’ebé mais difisíl – ezemplumaka hanesan iha Sampang-Madura (Indonezia). Buat ne’ebé maka timoroan mós bele aplika iha dezenvolvimentu industria iha Timor-leste liu-liu atu dezenvolve industria masin. Maibé  buat ne’ebé atu lori ema hotu ba realiza mehi ruma maka tenke mantein komitmentu ba buat ne’ebé sai ona mehi. SEIK Nino husu emprezáriu sira iha komimentu hodi implementa lalais indústria  ne’e. Tanba Governu iha polítika atu dezenvolve setór indústria tuir nesesidade povu nian.
 
“Ita tenke ho asaun ida konkreta para hatudu ona responsabilidade. Importante mós atu ita keta haluha koordena no komunika malu nafatin hodi produsaun masin ne’e bele la’o di’ak.” Hateten tan. João Alves, emprezáriu ne’ebé mós haksumik iha Kompañia Balak Salt, iha dialogu ho komunidade hateten, Balak Salt dezeña ona indústria masin tuir sistema holístika (Imput – Process - Output). Kompañia ne’e sei implementa modelu indústria hanesan Kompañia Masin Surabaya (Indonézia). Kompañia sei la fó saláriu ba agrikultór masin sira maibé kompañia sei halibur sira nia masin tuir presu estandarte ne’ebé aplika iha negósiu ne’e. 
 
“Sira (komunidade) maka produs depois faan ba kompañia ho presu natoon, maibé kompañia sei prepara kondisaun”. Alves hateten. Alves iha enkontru afirma katak industria masin ne’e sei hahu ona mobiliza materiál sira para implementa indústria ne’e iha fulan Agustu nia laran. Tanba ne’e nia promete sei halo mobilizasaun makina operasionál hodi hahu kanaliza bee tasi tama, no konstroe neneik infraestrutura (moru) ne’ebé nesesita. “Ita prontu mobiliza makina sira para halo ona operasaun. Ha’u hatete de’it katak bele hahu ona iha segunda ne’e”. Alves hateten tan. 
 
Entretantu Administradór Distritu Manatutu Aleixo Soares husu Governu halo intervensaun lalais ba Indústria Masin.Tanba la iha intervensaun husi Governu indústria masin susar atu implementa. Nia parte mós sei koopera ho Governu sentrál oinsá bele akompañia prosesu implementasaun indústria masin refere. 

            “Governu tenke halo lalais intervesaun indireita ka direita, liuhosi akordo ka regulamentu ba private investement ho kompañia tolu ne’ebé parseiru ba implementa indústria masin ne’e.” Administradór hateten.
Hafoin remata, SEIK Nino hamutuk ho komitiva ba haree direita kondisaun Kompañia Balak Salt iha tereinu. Biban ne’ebá, Governu liuhosi Sekretária Estadu Indústria no Kooperativa observa ona problema sira ne’ebé presiza iha solusaun.

No comments:

Post a Comment